Skydda ved och trä med vattentäta presenningar

Vattentäta presenningar är ett av de bästa hjälpmedlen för att skydda ved och trä från väderskador. Beroende på önskemål, finns vattentäta presenningar av olika vikter, storlekar och färger som skyddar året runt.

Trä består i huvudsak av cellulose och lignin. Det innehåller också andra substanser såsom vatten och kåda, som det finns rikligt av i gran och tall.

Ved avsedd för uppvärmning måste uppfylla visa krav och det viktigaste av dessa är tveklöst korrekt förvaring eller torkning. Det bör ha den rätta fuktighetsgraden, kring 10-15%, det är viktigt vilken tid på året den klyvs, vilket borde sammanfalla med vinterperioden. Korrekt torkning ger ett optimalt bränsle med låga utsläpp.

Konserveringen bör utföras  på väl ventilerade platser och veden bör klyvas i bitar som passer för hemmabruk. Beroende på förbränningsmetoden, har storleken betydelsen för typen av eldning; hemmabruk, byggtork etc. Det påverkar också ekonomin då små bitar kostar mer än stora, på grund av det ökade svinnet.

Vedträ är indelat i två typer; mjukt och hårt trä, baserad på vikten i kilogram per kubikmeter. Mjukt trä som väger kring 300-350kg/m3, är vanligen gran, tall, kastanj, eucalyptus och acacia. Medan hårt trä som väger kring 350-400kr/m3 är lönn, ek, ask, bok och olivträ.

De mjuka träslagen är lättantända och förbränns snabbt då det utvecklar långa lågor; används i utrustning som kräver intensive lågor.

De hårda träslagen är mer kompakt och förbränningen mer långsam med mindre lågor. Den varar längre och är det bästa valet för uppvärmning av hushåll.

När det gäller uppvärmning har trä olika karaktärer beroende på variationen av det träslag som används. Alla vedträn är inte likvärdiga och beroende på torktid och värmevärde varierar det från träd till träd.

I allmänhet bör man undvika träslag med mycket kåda för förbränning.

Värmevärdet för de olika träslagen beror på fuktighetsgraden och densiteten. Följaktligen beror styrkan på spisar och värmepannor på träslaget som används.

I genomsnitt har vällagrad ved ett värmevärde på 3200kcal/kg.

TRÄETS HISTORIA

Trä har använts som bränsle och konstruktionsmaterial genom århundraden. Denna förnybara energi kan både ge värme och bygga strukturer. Detta material har använts för att bygga hus, redskap, möbler, vapen…

Praktiskt taget kan man påstå att detta material har varit avgörande i människans evolution. Det har gett mänskligheten möjligheten att skydda sig från stormar, rovdjur, vindar, kyla och mycket mer. Hållit husen varma med eldstäder, skyddat mot inkräktare, attacker och erövringar…

Trä är ett av de mest värdefulla materialen naturen erbjuder.

Det är den enda källan till energi som verkligen är helt förnybar; om den förbränns helt, avger den samma mängd koldioxid som trädet en gång upptog när det levde och växte, vilket totalt sluter den naturliga cirkeln.

Vedförbränning är i perfekt balans med miljön. När träet förbränns avger det koldioxid till atmosfären, denna absorberas av annan växtlighet via dess blad genom fotosyntesen med klorofyll för att producera näring till växten och syre till omgivningen.

Kol, olja, naturgaser och fossila bränslen som vanligen används är inte förnybara och förorenar miljön. Vid förbränning, släpper de ut stora mängder koldioxid i atmosfären, som på sikt påverkar växthuseffekten.

Det är viktigt att komma ihåg FN-konventionerna om klimatförändringarna och Kyoto avtalen, Japan 1997, som ålägger stora krav på reducering av gasutsläpp.

Med detta perspektiv, kan förnybara energiresurser såsom trä och biomaterial, som används med moderna och effektiva system, positivt bidra till att uppnå de uppsatta målen och förbättra miljöpåverkan.

KOSTNADER FÖR FÖRBRÄNNING

System för förbränning av trä karaktäriseras av en inledande investeringskostnad, följt av låga kostnader för underhåll.

Den ekonomiska fördelen med att använda system för förbränning av trä är mätt i tiden det tar innan man tjänat in sin investering, vilken beror på insparade kostnader för olja och gas och även intensiteten i användningen.

Stora och bebodda hus i tempererade klimat har ofta ett årligt behov av över 50,000 kWh i värme. Likvärdigt med 5000 liter olja, 5,000m3 kondenserad gas eller 6300 liter flytande gas.

Uppvärmning med trä kan vara väldigt prisvärt, vilket märks när man gör en uppskattning på värmen det avger och vid prisjämförelser mellan ved och fossila bränslen (gas, olja, fotogen, flytande gas eller naturgas).

Biomassa som används med moderna och effektiva system är en stark förnybar resurs eftersom den konstant produceras av växande träd som använder solenergi istället för andra bränslen (kol,olja, gas) som en dag kommer att ta slut.

Biomassa är neutralt när det gäller utsläppen av koldioxid i atmosfären, eftersom mängden som avges vid förbränningen är samma som togs ett par år tidigare vid klorofyllens fotosyntes.

Det är också ekonomiskt eftersom kostnaden är lägre än för andra bränslen och produktionen av biomassa kan ökas utan några skador för miljön.

Slutligen, den ökade produktionen av biomassa är särskilt viktig eftersom det uppmuntrar till skogsplantering och bibehållandet av skogar, bidrar till bevarandet av den hydrogeologiska balansen i marken och utvecklar ekonomin i lantliga områden i landet, vilket skapar nya arbetstillfällen.

TRÄSLAG

Kvaliteten på bränslet påverkar värmetillförseln, förbränningstiden och eldstadens funktion. Mjuka träslag genererar snabb och hög förbränning, medan hårdare träslag har en längre förbränningstid. Ett bra bränsle är viktigt för att din eldstad, spis, grill etc. ska fungera korrekt.

Vi har en liten guide över vilket bränsle du kan använda beroende på din utrustning och dina behov.

Trä är för öppen eld, i en bra spis brinner allt trä med god effekt. Men för instängd eld passar inte allt trä.

Trä från barrträd (tall, gran) utelämnar lätt gasen som formas inuti träet. Därför kan det hända att när träbiten värms upp, produceras en stor del gas som slutligen hittar ut. I denna gasexplosion kan heta gnistor flyga flera meter från elden. Dessa gnistor kan bli farliga för mattor, möbler och kläder på människor som sitter nära elden. De som inte vill avstå från förbränning av barrträslag, bör skydda området kring elden med gnistgaller eller liknande. Gran producerar mindre sot än tall.

De olika essenserna i trä har olika kapacitet och brinner inte på samma sätt; i allmänhet, är det bäst att välja hårda träslag såsom ek, bok, ask eller fruktträd som producerar vackra lågor och mycket glöd som varar länge.

Använd inte trä som har genomgått kemikaliska behandlingar, lack, färg, spånskivor etc. dessa smutsar ner hemmet och kan producera giftiga ångor.

typer Ved

Source: here

VIKTEN AV TORR VED 

Oavsett det valda träslaget bör det vara helt torrt; fuktig ved värmer mycket sämre eftersom en stor del av energin används till att tränga ut vattnet det innehåller; Splintveden (detta är vad det nya träet precis under barken kallas) kan in innehålla upp till 75% vatten. Dessutom avger fuktigt trä mycket rök och få flammor, detta fläckar både hem och eventuellt glas på eldstaden. I allmänhet bör trä ha en torktid på minst två år; ju mer erfarenhet du får, ju bättre lär du dig uppskatta torrheten hos veden genom dess vikt; ju torrare de är, desto lättare är känslan och ljudet är mer klart om du slår två trän mot varandra.

Det bästa sättet att hålla trä torrt är att hålla det i ett slutet utrymme såsom ett förråd eller garage. Det förhindrar veden från att skadas av vädret. Detta är den bästa men även den dyraste lösningen då ved upptar mycket plats även fast det gör att veden håller en bra temperatur, är torr och brinner bättre.

Vanligen har vi inte det förvaringsutrymmet som ved behöver så vi behöver hitta andra lösningar för att hålla det torrt. Om veden måste förvaras utomhus, oavsett om det är intill huset eller invid skogen är det bästa om man täcker den med en vattentät presenning. Vattentäta presenningar skyddar veden från att bli fuktig av väta, stormar, regn etc.

VATTENTÄTA PRESENNINGAR FÖR TÄCKNING AV TRÄ

Det rekommenderas att man täcker allt trä med presenningen. Vanligtvis täcker vi bara ovansidan av allt träet som på bilden nedan:

presenning ved

Vid täckning av endast ovansidan håller vi bara veden högst upp torr, då den är helt täckt av presenningen, men resten av träet (uppskattningsvis ¾ av högen) blir fuktigt och kommer inte brinna som det ska. Vi kanske tjänare på att köpa en mindre vattentät presenning, men vi förlorar mycket mer vid förbränningen av veden eftersom vi då behöver använda mer än vad vi behövt om den var helt torr.

Om vi istället använder en större presenning, som täcker hela vedhögen, får vi mer torr ved till vår förbränning och resultatet blir att högen räcker längre.

Om vår vedhög är i skogen, bör vi använda en grön vattentät presenning att täcka den med för att påverka naturens visuella effekt så lite som möjligt. Vi måste anpassa oss så mycket som möjligt till vår miljö när vi täcker trä med vattentäta presenningar.